Samuel sållar

Samuels 1:a maj-tal



Kamrater

Ni har fått lite nejlikor idag. Vår partiblomma och en traditionell symbol för kampen mot orättvisorna i samhället. De revolutionära kvinnorna bar denna symbol för över hundra år sen på första maj för att visa sitt stöd i kampen, en tradition värd att bevara. Det gamla socialdemokratiska ungdomsförbundet, nuvarande ung vänster har också använt den då rosorna en gång i tiden var för de lite mer bemedlade. Och med det kom jag in lite på vad jag hade tänkt prata om idag.

Vår kommun har under lång tid styrts av Socialdemokrater. Kanske är det detta som har lett till den maktfullkomlighet som de senaste åren gett oss succér som hemliga pensionsavtal, näringslivsskandaler i miljonklassen och en ekonomi som borde vara med i Lyxfällan. Kommunen står som alla vet i sin värsta kris någonsin och vi ska spara 55 miljoner kronor. Lustigt nog samma summa som Formens Hus tydligen kostat kommunen enligt Svergies Radios undersökning. Det är ett otroligt tuff läge, men istället för att ta sitt ansvar som styrande parti så sitter sossarna i den interna sandlådan och kastar sand på varandra. Ansvaret – ja det tar dom genom att gnälla på oss som faktiskt gör något åt problemen. Detta kallar dom arbetarpolitik. Man kan undra vad Per-Albin, Erlander och Palme skulle kalla det.

Den politik som byggde det som många av oss kallar den svenska modellen, eller folkhemmet, är sedan länge borta. Årtionden av nyliberal politik maskerat med röda skynken har urholkat den en gång så starka sektorn. Den gemensamma sektorn som garanterade vården, dom gamlas ålderdom. och våra ungars framtid. Borta – för att skapa större marknad för det privata. Hjulen ska snurra, vinsten ska upp. Och dom som inte hinner med i ekorrhjulet, ja dom får skylla sig själva.

Det räcker nu!

Det måste föras en riktig vänsterpolitik igen. Den offentliga sektorn, vår gemensamma sektor måste få växa så att vi alla får ta del av vinsten och tillväxten. Inte bara några få som gömmer undan pengarna i något skatteparadis där dom kan gotta sig. Under tiden som vi andra väntar 12 veckor på a-kassan och oroar oss för kommunala nedskärningar. Det måste förändras! Och som det ser ut idag så finns det bara ett parti som fortfarande vågar stå upp för den politik som kan lösa problemet, och det är vi. Men när vi säger att den offentliga sektorn måste växa, är vi enligt borgarna inget annat än massmördande kommunister. Jag är så sjukt trött på det skitsnacket. Jag är demokratisk socialist, och det är jag för att det är den ideologin som en gång gav alla rösträtt. Som minskade klyftorna mellan fattiga och rika. Som gjorde kvinnan och mannen mer jämställd. Som gav folk trygga jobb, som byggde fackföreningsrörelsen och pensionssystemet. Som byggde vår välfärd. Därför är jag vänsterpartist och jag kan förstå varför borgarna är rädda för oss.

I höst har vi chansen att tillsammans visa att det räcker med neddragningar och högerpolitik. Det är slut på bankmiljarder, juppibonus och egoism. Slut på fallskärmsavtal, skrytbyggen och storhetsvansinne. Det är dags för en riktig arbetarpolitik igen. En politik som vi tjänar på. Så vi kan ha både Sörgården och Gillersgården istället för att tvingas välja bort sånt vi behöver. Det är dit jag vill, det är dit vänstern vill. Är det inte dit alla vill?

Tack.

Skriv en kommentar